Nazismprogrammet

Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen

anders jarlert

professor, centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet.


Nationalsocialistiska raslagar genom statliga anvisningar vid tillämpning inom Svenska kyrkan


Den i Sverige under 1930-talet inledda folkhemspolitiken skulle inte kännas vid några tillbakasatta, utan hjälpsamhet, omtanke och jämlikhet skulle prägla bygget av det goda medborgarhemmet, folkhemmet, hette det. Anders Jarlerts forskning visar att det i folkhemmet ändå förekom exkludering av medborgare. Från 1935 till andra världskrigets slut tillämpades de s. k. Nürnberglagarna av Svenska kyrkans präster i deras statliga funktion som lysningsförrättare. Lagarna förbjöd tyskar av s. k. arisk börd att ingå äktenskap med tyskar eller utlänningar av judisk börd. Den svenska tillämpningen gjordes i enlighet med en Haagkonvention från 1902. Från september 1937 tvingades svenskar som ville gifta sig med en tysk av s.k. arisk börd att underteckna en försäkran att ingen av deras far- eller morföräldrar tillhört den judiska rasen eller religionen. Det grundades på en kraftig rekommendation från UD:s rättsavdelning, men saknade historisk och demokratisk legitimitet och var dessutom främmande för svenskt rättsmedvetande.
Det handlade t. ex om att Sverige 1940 erkände en dom i tyska Berliner Landesgericht om återgång av gällande äktenskap mellan en tysk ”arier” och en svensk medborgare av judisk börd, som därmed retroaktivt blev ogift mor, liksom att parets son retroaktivt miste sin äktenskapliga börd. Trots att UD erkände sig sakna behörighet att tolka svensk lag, kom dess anvisningar att i praktiken få denna verkan, då de innebar att en tysk dom skulle beaktas i Sverige. Ett liknande fall med återgång av äktenskap kom på tyska legationens begäran att drabba ett gift par som instämdes av Snevringe tingslags häradsrätt i Kolbäck, för att där redogöra för omständigheterna kring det äktenskap de ingått i Storbritannien. Domstolen var således betydligt snabbare att följa tyska legationens begäran än UD:s lite trögare rättsavdelning. Återgångsdomen antecknades dock aldrig i Sverige, troligen på grund av prästerlig vägran.

Varken riksdagsledamöter, justitieministern eller domstolarna kom att uppträda i linje med deras motsvarigheter i Nederländerna, som avvisade allt tal om nederländska ”arier” eller ”judar”, med hänvisning till att det endast fanns nederländska medborgare. Inte heller avvisades de tyska formulären från svensk sida, vilket ibland förekom i Nederländerna, då de inte byggde på den privaträttsliga lagstiftning som båda länderna förbundit sig att följa, utan endast sanktionerades av offentligrättsliga tillämpningsföreskrifter. Jämförelser med förhållandena i Schweiz visar på att en öppen diskussion förekom där, liksom i Nederländerna, men att utfallet varierade: ibland mellan kantonerna och den nationella nivån, ibland även inom samma nivå.

Tysk lagstiftning i november 1941 gjorde alla tyskar av judisk börd som vistades i utlandet statslösa. Det innebar lättnad för Sverige, eftersom de då kunde hindersprövas som svenska medborgare. Även tyska, ”ariska” män kunde bli statslösa efter särskilt beslut, när de vägrat infinna sig till krigstjänst. För tyska, ”ariska” kvinnor i utlandet var det däremot svårare att bli statslös. Men de som var motståndare till nationalsocialism och antisemitism kunde också omfatta det rasparadigm, som utgick från tanken på samband mellan ”raser” och beteenden, ”sanningar” som också bekräftades av den svenska rasbiologiska forskningens förmenta karaktär av vetenskap och moral.

Motsträvigheten hos tjänstemän inom UD eller präster i Svenska kyrkan kan förstås antingen som motstånd eller som vägran med byråkratiska medel. Motståndet innebar en högre grad av aktivitet, men en vägran kunde föra med sig större risker för ämbetsmannen. Dock förekom byråkratisk acceptans och ibland entusiasm.


Publicering av projektresultaten

Monografier och artiklar:

Jarlert, A., 2006, "Judisk 'ras' som äktenskapshinder i Sverige. Effekten av Nürnberglagarna i Svenska kyrkans statliga funktion som lysningsförrättare 1935-1945". Malmö.

Jarlert, A., 2001, ”Die Anwendung der Nürnberger Gesetze in der Schwedischen Kirche 1935-1945”, i: Kirchliche Zeitgeschichte, Heft 1/2001.

Jarlert, A., 2005, ”Nygren, Aulén och nationalsocialismen – omvärderingar av historiska positioner”, i: Rubenson, S., Jarlert, A., Kyrkohistoriska omvärderingar. (Meddelanden från Kyrkohistoriska arkivet i Lund. NF 7). Lund.


Övriga publikationer:

Paper framlagt vid konferensen om Tysklandsrelaterad forskning vid Södertörns högskola 22/11 2003.

Medverkan tillsammans med Sinikka Neuhaus vid CTR-dagarna i Lund 6/3 2004.

Paper framlagt vid Historikerdagarna i Uppsala 24/4 2005.

Paper vid gemensamma forskarseminarier mellan kyrkohistoria och migrationsforskning respektive rättshistoria vid Lunds universitet.


Gästföreläsningar:

Gästföreläsning vid Teologiska fakulteten vid Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg 24/7 2000

Gästföreläsning i Finska kyrkohistoriska samfundet i Helsingfors 6/3 2001,

Föreläsning vid symposiet ”Rätt, religion och politik”, tillägnat Magnus Sjöberg av Institutet för rättshistorisk forskning, Uppsala 24/10 2003 (under tryckning i en volym från Rättshistoriska institutet).

Föredrag i Kungl. Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund 11/11 2003.

Föredrag vid Karlstads stiftshistoriska sällskaps 50-årsjubileum 22/11 2005 (under tryckning i en rapport från Karlstads stiftshistoriska sällskap).

 

deltagare

» Hem

» Relaterade länkar

 

Sidan uppdaterad: 23 maj 2006
webmaster: Mats Berglund