ester pollack & göran leth
båda FD, institutionen för journalistik,
medier och kommunikation, Stockholms universitet.
Pressfriheten
och Förintelsen.
Svenska medier i skuggan av andra världskriget och rapporteringen
om Europas judar
Projektet pågår till 2007. Inom projektet studeras dels pressfriheten
i Sverige i skuggan av andra världskriget, dels hur Förintelsen
behandlades i de svenska medierna. Den överordnade forskningsfrågan
rör presspolitikens konsekvenser för nyhetsförmedlingen i
Sverige om Förintelsen. Undersökningen om presspolitiken behandlar
fyra huvudproblem: Styrningen av medierna; censur, självcensur och trots;
hänsynen till Tyskland; samt pressideologi före, under och efter
kriget. Undersökningen om förintelsen tar upp följande två frågor:
Vilken information fick den svenska allmänheten om förintelsens
förhistoria, förlopp och facit? Vad kan informationen ha betytt
i ett samspel med andra samtida diskurser?
Något oväntat visar det sig att styrningen av informationsförmedlingen inte var
något som statsmakterna ensidigt påtvingade medierna. Idén
om statlig kontroll av information och propaganda i samband med krigstillstånd
uppkom redan efter första världskriget, för att 1940 övergå i
den starkt centraliserade Statens informationsstyrelse (SIS). Pressen var
till att börja med knuten till SIS med ett pressråd, som senare
kom att spela en aktivare roll genom tillkomsten av Pressnämnden. En
stor del av klagomålen från tyskt håll mot svensk press
förmedlades direkt från pressbyrån. Den centrala styrningen
präglades av att en begränsad krets av ledande företrädare
för det offentliga Sverige kom att agera i samförstånd. Tongivande
pressmän hade själva varit med att skapa formerna för styrningen.
Tyskarna bevakade systematiskt det som trycktes
eller på annat sätt
offentliggjordes i Sverige. Från Berlin och Stockholm bevakades den
svenska pressen långt före kriget: storstadspress, och landsortspress
inklusive perifera tidskrifter. Rapporteringen åtföljdes kontinuerligt
av protester. Den framgångsrika tyska krigföringen skapade en
svensk lyhördhet i bemötandet. Det gäller både myndigheter
och representanter för medierna. Klagomålen hade som regel två huvudsakliga
orsaker: dels förekom ofta avvikelser i den svenska presskören,
dels hade man från svenskt håll svårt att förutse
vad som skulle kunna föranleda tyska klagomål. Därför
skedde anpassningen ofta i efterhand. Med en vändande tysk krigslycka
följde emellertid inte någon dramatisk ändring av den svenska
hållningen, flertalet tidningar, liksom radion och TT tillhölls
länge att visa stor försiktighet och en betydande lyhördhet.
Den svenske ministern i Berlin, Arvid Richert, var länge språkrör
för den tyska kritiken mot svenska tidningar.
Motsträviga och kritiska röster fanns dock vid sidan av den följsammare
majoriteten som t ex Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, Eskilstuna-Kuriren,
Arbetaren, liksom den kommunistiska pressen. Direkt censur handlade om transportförbund
och beslag, men dessa statliga sanktionsmedel användes sällan,
vilket möjligen kan tolkas som att regeringen och staten med den sökte
slå vakt om en principiell pressfrihet. Under kriget utvecklade i svensk
press också en stark konsensuskultur som kom att förändra
liberal pressideologi, varvid stora delar av pressen alltmer identifierade
sig med ett homogent statsintresse.
Vad beträffar judeförföljelserna och Förintelsen var
informationen i media före 1941 sparsam. Ledande företrädare
för press, radio och TT kan i varierande grad ha haft information om
omfattande övergrepp men valde att inte föra dessa vidare. Förutsatte
sådana beslut inte direkta anvisningar om publiceringsförbud?
Sannolikt rådde konsensus om vad som skulle publiceras och vad som
inte borde publiceras. När uppgifter om övergrepp och våld
senare kom att skildras, berodde det inte alltid på ett engagemang
för de judiska offren. Med rapporteringen om terrorn kom i själva
verket svenska medier att många gånger överta en nazistisk
antijudisk diskurs. När det gäller judarnas öden utmärkte
sig GHT genom att publicera en hel del stoff som inte förekom i andra
tidningar.
Publicering av projektresultaten
Artiklar:
Leth, G., 2002,"Reporting the Night of Broken Glass.
The Swedish press and the Final Rehearsal before the Holocaust." I: Nordicom-Review
Leth,
G., 2005, ”Svensk pressfrihet i skuggan av andra världskriget”,
i: Charlotta Brylla, m. fl., red., Bilder i kontrast. Interkulturella
processer Sverige/Tyskland i skuggan av nazismen 1933-1945. [Schriften
des Centers für deutsch-dänischen Kulturtransfer Nr. 9]. Aalborg.
Leth,
G., 2005, Konstruktionen av en likgiltighet. ”Kristallnatten” i
svenska dagstidningar. I: Forum för levande historia, skriftserie 1.
Stockholm.
Övriga publikationer:
Leth, G., ”Svensk
offentlighet inför Nazitysklands påtryckningar”.
Paper vid slutkonferens för Vetenskapsrådets forskningsprogram Sveriges
förhållande till nazismen, Nazi-Tyskland och Förintelsen,
Södergarn, Lidingö 24–25 oktober 2005.
Leth, G., 'The Construction of Indifference.
The Swedish Press and the "Reichskristallnacht"'. Paper
presented at ICA, May 26-30, 2005 Sheraton New York, 55:th Annual
Conference Communication: Questioning the Dialogue.
Leth, G., "Svensk pressfrihet i skuggan av andra världskriget".
Presentation vid konferensen Bilder i kontrast. Interkulturella processer
Sverige/Tyskland i skuggan av nazismen 1933-1945. 3-5 februari 2005.
Foresta hotell och konferens, Lidingö.
Leth, G., "Bystanding media? The Swedish Press and Soviet and Nazi
crimes against humanity". Paper presented at the conference Stalinism
and Nazism, Sigtuna, Sweden, 27-28 May 2004.
Leth, G., ”Den svenska pressen och kristallnatten”. SVENAZ-konferens
4-5 mars 2004 Ågrenska Villan, Göteborg.
Leth, G., “The Construction of Indifference
to the Persecutions of Jews. The Swedish Press and the Radicalisation of
Nazi Anti-Semitism”. Den
okände (?) grannen. Tysklandsrelaterad forskning i Sverige 21 – 22 november
2003. Centrum för Tysklandsstudier. Södertörns högskola.
Leth, G., ”The Origins of Neutrality to the Holocaust? The Swedish
Press and the Radicalisation of Nazi Anti-Semitism.” Paper presenterat
på ESF Workshop, Team 6: The Gentiles' Attitudes towards the Persecution
of Jews and Jewish Actions and Reactions. Budapest 21-24 November
2002.
Leth, G., ”Reporting the Night of Broken
Glass. The Swedish Press and the Prelude to the Holocaust.” Paper
till 15:e nordiska konferensen för medie- och kommunikationsforskning i
Reykjavik 11–13
augusti 2001.
Leth, G., Pollack, E., m. fl., ”Medierna och andra världskriget
En forskningsplan”. Konferens med internationell referensgrupp
vid JMK, Stockholms universitet, 19-20 april 2001.
Planerad utgivning:
Inom projektet planeras under 2006 publicering
av ytterligare ett par artiklar. Dessutom sker överläggningar
med förlag om en antologi med
slutredovisning av projektet preliminärt under 2007. Ester Pollack
förbereder under 2006 manus för en monografi som relaterar till
Leths forskning och till en studie av judiska publikationer, liksom till
debatten under perioden.
Därutöver sonderas möjligheterna för
publicering av artiklar i the Journal of Language and Politics, och
i den engelskspråkiga
tidskriften för nordisk kriminologi, Journal of Scandianvian Studies
in Criminology and Crime Prevention.
Popularisering av forskning:
Göran Leth: Föredrag
och deltagande i lärarseminarium om Sverige
och Förintelsen Malmö 1/11 2005.
Föredrag om de norska och danska judarna i svensk
press, 8 november 2005 på Judiska museet.
Medverkan i referensgrupp
för projektet Sverige och Förintelsen
för Forum för levande historia. 2005.
Tre föreläsningar
om svenska tidningar och “Kristallnatten” på Judiska
museet September-oktober 2000.
Presentation av forskningsprojektet vid JMK:s,
Stockholms universitet, Forskardagar (tillsammans med E. Pollack) inför
samtliga nyantagna studenter i februari 2002, 2003, 2004 samt 2005.
Ester Pollack: Presentation av projektet (med
huvudvikt vid temat historiska rättsprocesser som drama) vid internationell konferens i teatervetenskap,
Helsingfors universitet, Finland, mars 2004.
|